Het Zweedse Volkslied

Het Zweedse volkslied is in 1844 in geschreven, door de Richard Dybeck, op de wijs van een oud volksliedje.

Oorspronkelijk had het Zweedse volkslied in 1844 slechts twee coupletten. In 1910 werden door Louise Ahlén twee coupletten toegevoegd.

De echte titel is Sång till Norden, oftewel Lied voor het Noorden. In het dagelijkse gebruikt worden echter de eerste twee zinnen als titel gebruikt, Du gamla, Du fria.

Du gamla, Du fria

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna,
Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
ag vet att Du är och Du blir vad du var.
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden,
Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,
in trohet till döden vill jag svära.
Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand,
Din fana, högt den bragderika bära,
Din fana, högt den bragderika bära.

Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej, mot allt i en värld
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden,
Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.